Självhjälp – kan det vara dåligt att försöka bli bättre?

Filosofiska rummet

Liv Strömquist och filosofen Nora Hämäläinen i ett samtal om självhjälpens goda och onda sidor. Skapar vår tids självhjälp mer stress eller gör den oss till bättre människor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I sekulariseringens tidevarv söker vi på egen hand svar på hur vi ska få kontroll över våra liv och hur vi hittar mål och mening. Självhjälpen beskrivs ibland som ett enda stort egofixerat jag-projekt där kollektiva lösningar saknas och där vi alla och våra känslor blir varor på en marknad. Vad säger vårt stora sug efter vägledning om vår tid och vårt samhälle? Vad är det för människosyn man kan hitta inom självhjälpskulturen?

Självhjälpens historia

Självhjälpens historia brukar inledas med antiken. Stoikernas uppmaning om att inte hetsa upp sig över saker och ting har också fått nytt liv i dag. Den moderna självhjälpsgenren föddes i 1800-talets England och USA. Boken Self-Help av Samuel Smiles från 1859 lärde ut hur alla kunde bli förmögna: sluta dricka och börja spara. Under de senaste decennierna har genren exploderat. I alla slags medier erbjuds vägledning om kost, föräldraskap, tidseffektivitet, kroppsvård. Finns det en gemensam nämnare bland alla dessa olika självhjälpsgenrer? Kan självhjälpen göra oss till bättre människor? Kan det vara dåligt att försöka bli bättre?
Medverkande: Liv Strömquist, konstnär och serietecknare och Nora Hämäläinen, forskare i filosofi vid Helsingfors universitet
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research Anton Åhlberg

Veckans tips:
Filmer:
Rainer Marie Fassbinder:
Petra von Kants bittra tårar
Rädsla urholkar själen
Maria Brauns äktenskap

Böcker:
Moa Martinson:
Mor gifter sig
Kyrkbröllop
Kungens rosor